Fundering: dokusåpor
Yo. Ska bara skriva av mig lite. Inget att bli upphetsad över.
/G
Tänkte på det här med dokusåpor och hur de utvecklas med åren. Verkar som att essensen av de flesta är "mer alkohol", vilket leder till mer sex, vilket i sin tur leder till grövre skitsnack, fler intriger och högre tittarsiffror. Så långt är jag med. Det jag funderar på är om det det verkligen är helt omöjligt att lyckas få in några intellektuella människor i huset/ön/hotellet/baren/shoppingcentret/what ever? Jag kanske sparkar in öppna dörrar här, men jag tror inte att jag har hört en enda vettig konversation om någonting i någon dokusåpa, någonsin.
Nej, nu ljög jag. För 10 år sedan, i Big Brother 2000, lyckades de få in ett par deltagare i huset som inte enbart låg med varandra. Det klart att det fanns Jackie Ferm-brudar och Robinson Robban-killar och alla andra härliga parodier av sig själva där inne, men några deltagare kunde ta mig fan konversera. Till och med när de drack. Och vet ni vad det häftiga var? Det var fortfarande kul att titta på. Visserligen var jag yngre, men jag när jag till exempel tittar tillbaka på den fantastiska låten/videon "Mediahora - Tillsammans" som deltagarna skapade ihop blir jag än i dag imponerad. Självinsikt, distans, ironi. Dessutom är den melodisk.
Nu tänker du kanske "Ja men hur dum är du på en skala? De var duktiga musikaliskt och därför kunde de skapa." Själva låten är inte poängen. Det är tanken med låten, vad låten representerar. Deltagarna såg hur löjliga de troligtvis såg ut när de söp sig fulla och hånglade med varandra framför kamerorna, och då hade de tillräckligt mycket självdistans för att driva med det. Och det blev hur bra som helst, så klart.
Sätt det i kontrast med de som med straight face pratar om att de blivit backstabbade i Paradise Hotel, eller de som börjar gråta när de upptäcker att Robinson-Peter väljer en halv miljon kronor över deras vänskap (som gått ut på att käka palmhjärta i ett träsk ihop i en månad). Eller för den delen: jämför det med att målar sig blå och krascha en direktsändning för att desperat suga ut den sista droppen av rampljuset.
Jag vill inte förvandla Bonde söker Fru till litteraturdiskussionsprogrammet Babel. Missförstå mig inte. Men jag är ganska säker på att det inte bara skulle vara jag som skulle må bättre av castingansvariga med bredare perspektiv. Dokusåpa-ekonomin skulle även den skjuta i höjden.
Sluta underskatta tittarna.
/G
ps. Sorry för strecken. Vet inte varför det inte går att göra normala styckesindelningar just nu. Skyller på blogg.se.
Kommentarer
Trackback
